Artikel av Susanne Sawander hämtad från Skolporten

Förskolor kämpar dagligen med att rusta alla barn i svenska språket. Men en sammanställning över vilka arbetssätt som är mest framgångsrika har hittills saknats. Nu ska ämnet belysas.

EN AV FÖRSKOLANS främsta uppgifter är att ge alla barn möjlighet att utveckla både svenska och sitt modersmål. Det kan tyckas självklart, men i praktiken är stödet för barns flerspråkiga utveckling något som många förskolor tampas med varje dag. Detta gäller särskilt förskolor där ett stort antal barn talar ett annat modersmål än svenska.

Frågan är – hur bör förskolor arbeta för att ge alla barn kunskaper i svenska inför den kommande skolgången?

Polly Björk-Willén, docent i pedagogiskt arbete och biträdande professor emerita vid Linköpings universitet, arbetar på uppdrag av Ifous med att samla in såväl nationell som internationell forskning för att, om inte ge svar på frågan, i alla fall visa på de mest gynnsamma vägarna.

Kunskapsöversikten ska presenteras i höst och syftet med den är att ge en överblick av aktuell forskning om barns flerspråkiga utveckling i förskolan med särskilt fokus på språkundervisning och svenska som andraspråk.

– Översikten ska identifiera insatser som är verkningsfulla, peka på de mest framgångsrika arbetssätten och faktorer som är centrala för att stärka barns språkutveckling i svenska. Men också identifiera områden där det saknas forskning. Meningen är inte att lyfta fram specifika metoder kring språkutveckling även om jag säkert kommer att belysa hur en väl fungerande språkundervisning kan te sig genom att ge en del exempel.

POLLY BJÖRK-WILLÉN påminner om att förskolans språkutvecklande uppdrag alltid har inneburit utmaningar, inte minst för att barnen vistas i förskolan på olika tider och olika länge. Men förutsättningarna för förskolans verksamhet har också förändrats. Vad som skett under senare år är att antalet barn med annat modersmål än svenska har ökat markant. På vissa förskolor talar majoriteten av barnen ett annat språk.

Som forskare i ämnet har Polly Björk-Willén föraningar om vad som kommer att åskådliggöras i kunskapsöversikten. Exempelvis vikten av kompetent personal som kan utmana barnen språkligt.

– Vi vet att förskolor i socioekonomiskt svaga områden med många utlandsfödda har större andel personal som själva inte har svenska som modersmål jämfört med områden där alla talar svenska. Förutsättningarna för förskolor är med andra ord otroligt olika. Det här att uppnå en likvärdig utbildning för alla barn är nästan det svåraste problem som förskolan står inför, menar Polly Björk-Willén.

Fördelning av resurser, omfördelning och utbildning av personal samt reglering av tillsynstider är därför områden som kan åtgärdas, och som hon tror kommer att synliggöras i kunskapsöversikten.

Att kunskapsöversikten är angelägen vittnar Birgitta Henecke, utvecklingschef vid Malmö förskoleförvaltning, om. Här möter förskolepersonalen upp till 120 olika språk.

– DET ÄR INGA nyheter att tidig språkutveckling har oerhört stor betydelse för barns framtida utveckling och skolgång. Ändå har det saknats en systematisk sammanställning över vilka metoder och arbetssätt som är mest framgångsrika. Det är hög tid att förskolan får tillgång till vetenskapligt baserat stödmaterial för att effektivt kunna rusta alla barn i svenska språket, säger Birgitta Henecke.

Kunskapsöversikten som medfinansieras av nio huvudmän, däribland Malmö stad, beräknas vara klar i november.

Forskning & annat relevant